Brunnsborrning 2026:
energibrunn, vattenbrunn – pris per meter och regler

Mer än 30 000 vatten- och energibrunnar borras i Sverige varje år enligt SGU, och åtta av tio är energibrunnar för bergvärme – resten är i huvudsak vattenbrunnar för hus utan kommunalt vatten. Samma borrigg gör båda jobben, men där tar likheterna slut: en energibrunn och en vattenbrunn prissätts olika, lyder under helt olika regelverk och når rotavdraget via två skilda spår. Den som begär offert på "borrning" utan att veta vilket av de två hålen det gäller jämför snart äpplen med päron.

Två saker behöver därför vara klara innan offerterna begärs: vilket hål det gäller, och vad som ingår i firmans meterpris. Resten – rotavdragets schablon, kommunens tillstånd, Normbrunn – reder guiden ut i tur och ordning, med källa angiven för varje uppgift.

Energibrunn eller vattenbrunn – två jobb med samma rigg

En energibrunn är själva värmekollektorn i en bergvärmeanläggning: hålet borras djupt – vanligen 100–300 meter, med en median kring 175 meter enligt SGU – eftersom varje meter aktivt borrhål levererar värme till pumpen. En vattenbrunn borras i stället tills vattnet räcker: nya bergborrade dricksvattenbrunnar ligger i snitt kring 60–80 meter, ungefär hälften av energibrunnens djup. Djupet styrs alltså av två olika mål – energiuttag respektive kapacitet – och det är därför två till synes likadana hål kan kosta så olika.

En gränsdragning innan vi går vidare: vad värmepumpen kostar, hur mycket bergvärme sparar och när investeringen är hemma står i vår guide om bergvärme. Den här guiden handlar om hålet.

Vad kostar det att borra? Pris per meter 2026

Oavsett brunnstyp består notan av tre delar: ett à-pris per meter genom berget, ett dyrare à-pris för foderrör av stål genom jordlagren ovanför berget, och en fast etableringskostnad för att få rigg och personal till tomten – i prisexemplen mellan 5 000 och 30 000 kronor beroende på avstånd och framkomlighet. För en energibrunn ligger borrningen på 300–600 kronor per meter och foderröret på 500–900 kronor per meter; för typvillans 140–180 meter blir det totalt ungefär 50 000–90 000 kronor – samma siffror som i bergvärmeguiden.

För en vattenbrunn ser meterpriserna högre ut: 600–1 000 kronor per meter genom berg och 1 200–2 000 kronor per meter foderrör enligt ett prisexempel, medan andra firmor i stället anger 800–1 500 kronor per borrad meter där etablering och material är inbakade. Det är ingen motsägelse mot energibrunnens lägre à-priser, utan en fråga om vad metern innehåller: en dricksvattenbrunn borras ofta i grövre dimension, har hårdare foderrörskrav och säljs med ansvar för att faktiskt leverera vatten – och "per borrad meter"-totaler bakar in poster som energibrunnsofferter redovisar separat. Jämför därför aldrig två meterpriser utan att veta vad som ingår i respektive meter.

Jordlagren är offertens joker. Foderröret kostar två till tre gånger mer per meter än borrningen genom berg, och ingen vet exakt var berget börjar förrän riggen står på plats. Kräv därför att offerten anger à-pris för foderrör och en bedömning av jorddjupet – annars är fastpriset inte särskilt fast.

Moment	Typiskt pris 2026	Vad som påverkar priset
Energibrunn, borrning per meter	300–600 kr/m	Berggrund och djup (100–300 m, median ~175 m)
Foderrör, energibrunn	500–900 kr/m	Jorddjup ner till fast berg
Vattenbrunn, borrning per meter (berg)	600–1 000 kr/m	Dimension och kapacitetskrav
Foderrör, vattenbrunn	1 200–2 000 kr/m	Jorddjup; Normbrunn-kraven på tätning
Etablering (rigg, transport)	5 000–30 000 kr	Avstånd och framkomlighet på tomten
Pump + hydrofor + installation	18 000–45 000 kr	Djup till vatten, kapacitet, elarbete
Komplett borrad vattenbrunn	60 000–150 000 kr (svår mark 200 000+)	Djup (snitt 60–80 m), jorddjup, geologi
Vattenanalys (ackrediterad)	1 500–3 000 kr	Analyspaketets omfattning
Rotavdrag vid fast pris	−10,5 % av fakturan	35 %-schablonen × 30 % rot

Vattenbrunn: borrad eller grävd?

Den bergborrade brunnen är standardlösningen: den hämtar vatten ur bergets spricksystem, ger normalt 100–1 000 liter per timme enligt SGU och är förhållandevis okänslig för både torka och ytföroreningar. Komplett – borrning, pump, hydrofor och installation – hamnar den som sagt oftast på 60 000–150 000 kronor, men spannet har en vänligare nederkant: en regional borrfirma i Örnsköldsvik anger 55 000–75 000 kronor inklusive moms för en komplett anläggning till sommarstuga eller mindre hushåll.

Alternativet är den grävda brunnen, tre till sju meter djup, som bara fungerar där grundvattnet står nära ytan. Den är klart billigare att anlägga – ofta i storleksordningen hälften av en borrad – men betalar för det med känslighet: i torra somrar sinar den först, och ytligt grundvatten är mer utsatt för föroreningar från omgivningen. En rörspetsbrunn, ett nedslaget rör i lösa jordlager, är ett tredje och enklare alternativ för små behov. Ovanpå själva brunnen kommer vattensystemet: pump 8 000–20 000 kronor, hydrofor eller tank 5 000–10 000 kronor och installation 5 000–15 000 kronor – sammantaget 18 000–45 000 kronor utöver borrningen.

Rotavdrag på brunnsborrning: 35-procentsschablonen gäller båda hålen

Skatteverket har en uttrycklig schablon för borrning under rubriken gräv- och markarbete: vid en entreprenad till fast pris är schablonen för arbetskostnad "satt till 35 procent av den totala kostnaden". Villkoret är att markarbetet försörjer bostaden – med vatten, värme eller avlopp – och utförs på tomten i nära anslutning till huset du äger och bor i.

Energibrunnen då? Den når samma resultat via en annan rubrik: schablonen för installation av värmesystem, där en vätska/vatten-värmepump som bergvärme också ger 35 procent arbetskostnad vid totalentreprenad. Räkneexemplet för en hel bergvärmeentreprenad finns i bergvärmeguiden. Grundramen är densamma för båda spåren: rot är 30 procent av arbetskostnaden, max 50 000 kronor per person och år, med ett gemensamt tak för rot och rut på 75 000 kronor.

Fallgropen sitter i uppdelade köp. Delas jobbet upp på flera fakturor utan något fast pris är det i stället de verkliga arbetskostnaderna på respektive faktura som räknas – och Skatteverket är tydligt med att maskinerna inte räknas dit: inget avdrag ges för "maskinell utrustning, till exempel grävmaskiner, borraggregat eller liknande". Utan schablonen försvinner med andra ord riggens andel av notan ur avdraget.

Tillstånd och regler: två helt olika regelböcker

Energibrunnen är alltid anmälnings- eller tillståndspliktig hos kommunens miljöförvaltning – grunden är 17 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd – och inom skyddsområde för vattentäkt räcker det inte alltid med ett tillstånd: där råder normalt tillståndsplikt eller förbud. Normbrunn -16 preciserar att borrning är förbjuden inom primär skyddszon och tillståndspliktig inom sekundär zon. Beslutet ska vara på plats innan borrningen börjar; hur processen ser ut i praktiken, och vad det kostar att strunta i den, står i bergvärmeguiden.

Vattenbrunnen lyder under en mildare huvudregel: miljöbalken undantar vattentäkt för en- och tvåfamiljsfastigheters husbehov från tillståndsplikten. Men undantaget har ett viktigt förbehåll – kommuner med ansträngd vattentillgång kan införa anmälnings- eller tillståndsplikt genom lokala föreskrifter. Gotland kräver anmälan i hela kommunen sedan april 2022, och Nacka har infört tillståndsplikt i delar av Boo – två exempel på hur olika långt en kommun kan gå. Ring alltså kommunens miljökontor innan du bokar borraren; avgiften varierar mellan kommuner, ofta någon eller några tusenlappar.

Avstånden är gemensamma för båda regelböckerna: minst 20 meter mellan energibrunnar för att hålen inte ska kyla varandra, och för dricksvatten rekommenderar brunnsborrarna enligt SGU minst 30 meter mellan brunn och avloppsanläggning. Havs- och vattenmyndigheten anger inget enskilt riktvärde: huvudkravet är att skyddsavståndet ska motsvara grundvattnets transportsträcka under minst två till tre månader. För en bergborrad brunn rekommenderar myndigheten sedan 30–50 meter när borrhålet inte kan antas ligga i strömningsriktningen från det avloppspåverkade grundvattnet – och 50–100 meter när det kan antas göra det. Riktningen är alltså variabeln som avgör vilket spann som gäller, och myndighetens egna räkneexempel landar på 80–100 meter för en bergborrad brunn med många riskfaktorer. Placera därför brunnen uppströms avloppet om terrängen tillåter – ligger den nedströms är 50 meter golvet, inte målet. (Grävda brunnar bedöms efter en egen modell med betydligt större riktvärden.)

Normbrunn -16, certifierad borrare och brunnsarkivet

Normbrunn -16 är SGU:s riktlinjer för hur en brunn ska utföras för att skydda grundvattnet, och det tekniska kärnkravet är tätningen: minst 6 meter foderrör, varav minst 2 meter drivna ner i fast berg och cementerade, så att ytvatten och jordpartiklar inte kan rinna ner längs hålet. Kommunerna kräver ofta att borraren är certifierad – certifieringen sköts av RISE och SGU uppgav senast (2023) att det finns runt 250 certifierade brunnsborrare i landet – så be om RISE-certifikatnumret innan du skriver på – och gör samma bakgrundskoll på firman som du skulle göra inför vilken annan stor entreprenad som helst, med hjälp av guiden om att kolla upp en hantverkare.

Vattenkvalitet och kapacitet: provpumpning och vattenanalys

En bergborrad brunn ger som sagt normalt mellan 100 och 1 000 liter per timme, men just din brunns kapacitet vet ingen förrän den provpumpats. Provpumpningen ingår ofta i borrofferten men inte alltid – kräv att den och den uppmätta kapaciteten redovisas skriftligt, gärna med en klausul om vad som händer om vattnet inte räcker.

Kvaliteten är nästa fråga. En ackrediterad vattenanalys kostar 1 500–3 000 kronor för ett fullständigt paket, och ett enklare mikrobiologiskt prov ligger vanligtvis på 500–900 kronor. Beställ en analys när brunnen är ny och därefter regelbundet: Livsmedelsverket rekommenderar prov minst vart tredje år – och minst en gång per år om barn upp till och med fem år ska dricka vattnet, eller om anläggningen försörjer fler än två hushåll. Testa dessutom extra vid förändrad smak, lukt eller färg, och efter översvämning.

Vanliga frågor om brunnsborrning

Vad kostar det att borra en vattenbrunn? Det beror mindre på huset än på marken. Jorddjupet ner till fast berg avgör hur många dyra foderrörsmeter som behövs, och geologin styr borrtakten – därför kan två grannar med likadana hus få helt olika fakturor. Som riktmärke landar en komplett vattenbrunn med pump på 60 000–150 000 kr; energibrunnen för typvillan kostar 50 000–90 000 kr för själva borrningen.

Får jag rotavdrag när jag borrar en vattenbrunn på egen tomt? Ja. Skatteverket räknar borrning för vatten som rotgrundande markarbete så länge brunnen försörjer bostaden och ligger på tomten, och vid entreprenad till fast pris används samma 35-procentsschablon som för värmepumpsinstallationer – motsvarande tio och en halv procents rabatt på fakturan.

Behöver jag tillstånd för att borra? Det beror på hålet. För en energibrunn ska kommunens besked alltid finnas innan borrstart. För en vattenbrunn till husbehov är huvudregeln fri borrning – men kommuner med vattenbrist kan ha egna föreskrifter, så stäm av med miljökontoret innan du bokar borraren.

Hur djupt borrar man efter vatten? Tills kapaciteten räcker, i praktiken. Nya bergborrade vattenbrunnar hamnar i snitt kring 60–80 meter – ungefär halva djupet av en typisk energibrunn, som borras djupt för värmens skull snarare än vattnets.

Vad är Normbrunn -16 och varför ska borraren följa den? Det är SGU:s branschvägledning för hur brunnar utförs utan att grundvattnet tar skada, med tätningen mot ytvatten som kärnkrav. Kommunerna hänvisar ofta till den och kräver certifierad borrare – och en borrare som arbetar efter Normbrunn lämnar också det brunnsprotokoll och den arkivrapportering som lagen kräver.

Hur vet jag att vattnet går att dricka? Genom analys, inte genom smak. Beställ en ackrediterad vattenanalys när brunnen är klar och gör sedan om den med några års mellanrum – oftare med små barn i hushållet, och alltid när vattnet ändrar karaktär.

Checklista innan du skriver på

• Offerten anger rätt hål – energibrunn eller vattenbrunn – med djup, dimension och à-priser specificerade
• À-pris för foderrör och en bedömning av jorddjupet står med
• Etablering, återfyllning och bortforsling ingår i priset
• För vattenbrunn: provpumpning, kapacitetsuppgift och vattenanalys är avtalade skriftligt
• Entreprenaden är till fast pris, så att 35-procentsschablonen för rot kan användas
• Kommunens besked är klart före borrstart – alltid för energibrunn, enligt lokala föreskrifter för vattenbrunn
• Borraren är certifierad (be om RISE-certifikatnumret) och arbetar enligt Normbrunn -16
• Brunnsprotokoll upprättas och brunnen rapporteras till SGU:s brunnsarkiv

Källor

1. Skatteverket, Ger arbetet rätt till rotavdrag? – borrningsschablonen 35 % vid entreprenad till fast pris; exemplet 120 000 kr → 12 600 kr; villkoret att markarbetet försörjer bostaden på tomten; värmesystemschablonen 35 % för vätska/vatten-värmepump; maskinell utrustning ger inget avdrag.
2. Skatteverket, Så fungerar rotavdraget – 30 % av arbetskostnaden, max 50 000 kr rot per person och år, gemensamt tak 75 000 kr.
3. SGU, Bergvärme – energibrunnar vanligen 100–300 m djupa (median ca 175 m); minst 20 m mellan borrhål; anmälnings-/tillståndsplikt hos kommunen; "Det finns cirka 250 certifierade brunnsborrare och ca 10 företag som är certifierade" (SGU, granskad 2023).
4. SGU, Anläggning av brunn – bergborrad brunn ger normalt 100–1 000 l/h; grävd brunn kräver ytligt grundvatten och är känslig för torka och föroreningar.
5. SGU, Vägledning för att borra brunn – "I Sverige borras årligen mer än 30 000 vatten- och energibrunnar."
6. SGU, Normbrunn -16 – minst 6 m foderrör varav minst 2 m i fast berg, cementerat; § 1.5: "Inom skyddsområde för vattentäkt råder normalt tillståndsplikt eller förbud för borrning" och "I enlighet med Naturvårdsverkets föreskrift 2003:16 är borrning förbjuden inom primär zon och tillståndspliktig inom sekundär zon"; grunden för fördelningen åtta av tio: 5 000–10 000 nya dricksvattenbrunnar mot ca 25 000–30 000 geoenergibrunnar per år.
7. SGU, Brunnsarkivet – uppgifterna kommer från brunnsborrare som sedan 1976 enligt lag skickar dem till SGU; privatpersoner kan själva registrera sin brunn sedan 2019.
8. SGU, Geologisk information för geoenergianläggningar (SGU-rapport 2016:16) – "I SGUs brunnsarkiv finns information från drygt 600 000 brunnar (februari 2016)"; uppgiftsskyldigheten enligt SFS 1975:424.
9. SGU, Frågor och svar: avstånd brunn–avlopp – brunnsborrarnas rekommendation om minst 30 meter mellan brunn och avloppsanläggning.
10. Havs- och vattenmyndigheten, Beslutsmodell för skydd av dricksvatten – "Huvudkravet för horisontellt skyddsavstånd är att detta ska motsvara grundvattnets transportsträcka under minst 2–3 månader"; del A (bergborrade brunnar) rekommenderar "30–50 m då borrhålet inte kan antas vara placerat i det avloppspåverkade grundvattnets strömningsriktning" och "50–100 m då borrhålet kan antas vara placerat i" den; räkneexemplet "80–100 m för figur 7, bergborrad brunn med många riskfaktorer". Grävda brunnar bedöms i del B efter egna riktvärden (150 m respektive 300 m).
11. Livsmedelsverket, Egen brunn – "bör du ta prov på dricksvattnet minst vart tredje år. Om barn upp till och med fem år ska dricka av vattnet eller om anläggningen försörjer fler än två hushåll med dricksvatten bör du ta vattenprov minst en gång per år" (granskad 2024-10-24).
12. Boverket, Vattenförsörjning – miljöbalkens undantag från tillståndsplikt för husbehovsvattentäkt på en- och tvåfamiljsfastighet.
13. Region Gotland, Dricksvatten ur egen brunn – anmälningsplikt före borrning sedan 1 april 2022.
14. Nacka kommun, Tillstånd för egen dricksvattenbrunn – "Normalt krävs inget tillstånd för att borra en grundvattentäkt (brunn) på egen tomt, men på grund av brist på grundvatten har tillståndsplikt införts inom delar av Boo" (områdena Eols udde, Vikingshill-Sommarbo, Dalvägen-Gustavsviksvägen, Mjölkudden-Gustavsviks gård och Solbrinken-Grundet).
15. Finspångs kommun, Värmepumpar – energibrunnens anmälningsplikt enligt 17 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd; Svenskt Vatten, Råvatten – så säkras en god tillgång (avsnittet "Värmepumpar påverkar vattenskyddet") – "det alltid krävs en anmälan till kommunen och ibland även ett tillstånd för att anlägga en värmepump".
16. Prisexempel från Vattenanalys egen brunn, Borra brunn – kostnad – vattenbrunn 600–1 000 kr/m i berg, foderrör 1 200–2 000 kr/m; vattenanalys 1 500–3 000 kr; snittdjup 60–80 m; totalintervall upp till 200 000+ kr i svår mark.
17. Prisexempel från Brunnsborrning-pris.se, Brunnsborrning – priser – 800–1 500 kr per borrad meter all-in; prislistans pump 8 000–20 000 kr, tryckkärl/hydrofor 5 000–10 000 kr, installation 5 000–15 000 kr; etablering från ca 5 000 kr.
18. Prisexempel från Svenskt Vattenprov, Vad kostar en vattenanalys? – "Ett grundläggande mikrobiologiskt prov kostar vanligtvis 500 till 900 kronor".
19. Prisexempel från Ö-viks Brunnsborrning, Vad kostar det att borra en brunn? – komplett vattenbrunn till sommarstuga/hushåll 55 000–75 000 kr inkl. moms.
20. Prisexempel från Bytautvärmepumpen, Pris bergvärme – energibrunn 300–600 kr/m; typvilla 140–180 m → 50 000–90 000 kr; Greenmatch, Vad kostar det att installera bergvärme? – foderrör 500–900 kr/m.