Isoleringskalkylator
vad tilläggsisolering av vinden faktiskt sparar
Alla säger att det lönar sig att isolera vinden. Nästan ingen visar räkningen. Den här kalkylatorn gör en riktig U-värdesberäkning: den befintliga och den nya tjockleken ger varsitt värmegenomgångstal, skillnaden multipliceras med vindens yta och ortens gradtimmar — och sedan, det steg de flesta hoppar över, delas värmen med ditt uppvärmningssätt innan den blir kronor. En normalvind på 100 kvadratmeter som går från 10 till 25 centimeter slutar läcka ungefär 1 954 kilowattimmar om året, vilket med direktverkande el är runt 4 690 kr. Med värmepump är det samma värme men bara 1 563 kr.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2026 · Källor: SMHI, Boverket, Energimyndigheten, SCB och tillverkarnas EN 14064-deklarationer
Kalkylator
Räkna ut din besparing
Efter jobbet ligger bjälklaget fortfarande över BBR:s riktvärde för tak, 0,13 W/m²K — det nås vid ungefär 31 cm med den här lösullen.
Årsvärmefaktorn 3 för värmepump är vårt antagande — ingen svensk myndighet publicerar längre någon · gradtimmar = graddagar × 24 på SMHI:s 17-gradersbasis · lambda 0,040–0,042 enligt ISOVER och PAROC · elpriset 2,40 kr/kWh är SCB:s totalpris för hushåll i spannet 5 000–14 999 kWh, andra halvåret 2025, alltså före sänkningen av energiskatten 2026 · återbetalningen räknas på 200–400 kr/kvm före ROT och före etableringsavgift
Metod
Så räknar vi
Isolering mäts i värmemotstånd. Ett skikt lösull har motståndet R = tjockleken i meter delat med materialets lambdavärde, och till det lägger vi 0,20 m²K/W för det som inte är ull: de två standardiserade övergångsmotstånden vid ytorna, 0,10 uppåt och 0,04 mot den ventilerade kallvinden enligt SS-EN ISO 6946, plus ett innertak. U-värdet är sedan ett delat med R. Att jämföra två U-värden är hela kalkylen: skillnaden gånger vindens yta gånger ortens gradtimmar, delat med tusen, ger kilowattimmarna som slutar läcka ut genom taket.
kWh/år = (U_före − U_efter) × yta × graddagar × 24 ÷ 1000, och därefter delat med årsvärmefaktorn innan det blir kronor.
Lambdavärdet 0,041 är mittpunkten i det som två oberoende tillverkare deklarerar enligt EN 14064 inom certifieringen Behörig Lösull: ISOVER anger 0,040–0,042 för InsulSafe och Kretsull, PAROC 0,041 för sina BLT-produkter. Det är alltså tillverkardeklarerade värden inom ett tredjepartssystem — ingen myndighet publicerar något lambdavärde för lösull, vilket är värt att veta. Gradtimmarna kommer från SMHI:s graddagsmetod, där basen är sjutton grader och inte tjugo: resten av värmebehovet antas komma från solinstrålning, människor och apparater. Det gör vår siffra försiktigare än en beräkning på hela temperaturskillnaden.
| Tjocklek lösull | U-värde | Mot BBR:s riktvärde |
|---|---|---|
| 5 cm | 0,704 W/m²K | inte uppfyllt |
| 10 cm | 0,379 W/m²K | inte uppfyllt |
| 20 cm | 0,197 W/m²K | inte uppfyllt |
| 25 cm | 0,159 W/m²K | inte uppfyllt |
| 30 cm | 0,133 W/m²K | inte uppfyllt |
| 40 cm | 0,100 W/m²K | uppfyllt |
| 50 cm | 0,081 W/m²K | uppfyllt |
Riktvärdet 0,13 W/m²K för tak står i Boverkets byggregler, tabell 9:92 — det U-värde som ska eftersträvas när klimatskärmen ändras, vilket är precis vad en tilläggsisolering är. Notera att gränsen passeras först runt 31 centimeter med lambdavärdet 0,041: den vanliga målbilden 25 centimeter når inte dit. Att andra anger 45–50 centimeter för samma riktvärde beror oftast på att de räknar med köldbryggorna från bjälkarna, vilket vi inte gör — se rutan nedan. BBR håller dessutom på att ersättas av Boverkets nya bygg- och konstruktionsregler, så behandla siffran som ett riktmärke att jämföra mot, inte som ett krav på ditt hus.
För det första köldbryggorna: träbjälkarna leder värme bättre än ullen mellan dem, så det verkliga U-värdet är några procent sämre än vår beräkning — både före och efter, vilket är varför skillnaden ändå håller. För det andra årsvärmefaktorn för värmepump. Vi förvalt 3, men det är vårt antagande och inget annat: Energimyndigheten har slutat testa värmepumpar och publicerar numera bara den kvalitativa skalan A+++ till D, utan några SCOP-tal. Sätt in din egen maskins siffra i fältet. Och för det tredje: gradtimmar för Stockholm, Göteborg, Umeå och Luleå saknas i listan därför att SMHI säljer dem som en betaltjänst. Vi hittar hellre på ingenting än ett riksgenomsnitt — därför tre orter vars energibolag faktiskt publicerar sina normalår, plus ett fritt fält om ditt eget bolag gör detsamma.
Räkneexempel
En vind på 100 kvm, från 10 till 25 centimeter
Ett vanligt utgångsläge: hus från sextiotalet, öppet vindsbjälklag, 10 centimeter gammal isolering och ett normalår som Norrtäljes. Så här går räkningen, steg för steg.
- Före: R = 0,10 ÷ 0,041 + 0,20 = 2,64, alltså U = 0,379 W/m²K.
- Efter: R = 0,25 ÷ 0,041 + 0,20 = 6,30, alltså U = 0,159 W/m²K. Skillnaden är 0,2201 W/m²K.
- Gradtimmar: 3 699 graddagar × 24 = 88 776 gradtimmar (normalperiod 1991–2020).
- Värme: 0,2201 × 100 × 88 776 ÷ 1000 = 1 954 kWh om året.
- Kronor: med direktverkande el är årsvärmefaktorn 1, så 1 954 kWh × 2,40 kr = 4 690 kr. Med värmepump på årsvärmefaktor 3 blir det 651 kWh och 1 563 kr — samma värme, en tredjedel av pengarna.
- Återbetalning: 20 000–40 000 kr för jobbet ger 4,3–8,5 år före ROT. Det ligger nära de 5–10 år oberoende prisguider anger, vilket är en rimlig kontroll på att kedjan håller.
Att i stället gå hela vägen till 45 centimeter ger 2 570 kWh — bara 616 kWh mer för nästan dubbelt så mycket ull. Det säger det mesta om var avkastningen sitter: de första centimetrarna. Vad hela jobbet kostar med etablering, vindavledare och ROT har en egen sida: Tilläggsisolering — pris per kvadratmeter.
Jämförelse
Vår siffra mot Energimyndighetens — vilken vindsyta 2 800 kWh förutsätter
Energimyndigheten har ett räkneexempel som citeras överallt, inklusive på vår egen prissida: tio till tjugofem centimeter minskar värmebehovet med cirka 2 800 kilowattimmar per år, eller 7 000 kronor räknat på 2,50 kr/kWh. Vår kalkylator ger 1 954 kilowattimmar för samma steg. Skillnaden är inte att någon räknar fel — den är att myndigheten inte anger någon vindsyta.
| Ort och normalår | Vår siffra på 100 kvm | Yta som ger 2 800 kWh |
|---|---|---|
| Malmö — 3 100 graddagar | 1 638 kWh | 171 kvm |
| Norrtälje — 3 699 graddagar | 1 954 kWh | 143 kvm |
| Lindesberg — 3 843 graddagar | 2 030 kWh | 138 kvm |
Myndighetens 2 800 kilowattimmar motsvarar i vår modell en vind på ungefär 138–143 kvadratmeter i mellansvenskt klimat. Det är en stor men helt vanlig enplansvilla. Vi ifrågasätter alltså inte siffran — vi visar vilken yta den förutsätter, vilket myndigheten inte skriver ut. Att vi dessutom räknar på gradtimmar med sjutton graders bas, alltså med avdrag för gratisvärmen från sol och apparater, drar ned vår siffra ytterligare något. Kort sagt: vår kalkylator är den försiktigare av de två, och det är medvetet. Ett verktyg som lovar för mycket om pengar är värre än inget verktyg alls.
Vanliga frågor
Vanliga frågor om att isolera vinden
Hur mycket sparar man på att tilläggsisolera vinden?
Varför visar kalkylatorn en lägre siffra än Energimyndigheten?
Hur tjockt ska man isolera vinden — och kan det bli för tjockt?
Räknar kalkylatorn med ROT-avdraget?
Kan tilläggsisolering göra mer skada än nytta?
Läs vidare
Mer om isolering och energi
Källor (senast kontrollerade 2026-08-10): Energimyndigheten — Vindsisolering · SMHI — normalårskorrigering och graddagar · Norrtälje Energi — graddagar · Linde Energi — graddagar · Malmö stad — graddagar · PAROC — deklarerat lambdavärde (EN 14064) · ISOVER — deklarerat lambdavärde (EN 14064) · SCB — elpriser för hushåll. Fullständig källförteckning med citat, känslighetsanalys och avstämning mot Energimyndighetens schablon finns i vår redaktionella dokumentation. Boverkets riktvärde är hämtat ur konsoliderad BBR (BFS 2011:6 t.o.m. BFS 2020:4), tabell 9:92, som håller på att ersättas.
Vill du veta vad det kostar på din vind?
Isoleringsfirmorna i katalogen har F-skatt och mäter upp bjälklaget, kollar takfotsventilationen och räknar på fukten innan de blåser en enda kubik. Offerterna är kostnadsfria och binder ingenting.